I Huvudet på en bildskapare

Annandag jul i Tomteland

Här uppe på fjällkanten bor vi under jul och nyårshelgen Annapia och jag, ett helt fantastiskt ställe att samla kraft på, och det är verkligen något jag behöver efter lite för mycket arbetande. Nedanför är hennes mammas vandrarhem och det ligger i Marsliden ca 5 mil från Norge och drygt tio mil från Vilhelmina i västerbotten.

Här är en del av köket i stugan, inte så jättestor men mysig som har det mesta man kan önska sig, kök, sovdel med både bäddsoffa och två dubbelsängar, tv hörna och några fotöljer...

Här sitter söta Annapia och pillar på sin telefon i sov och tv hörnan.

Här är en bild på hennes mammas vandrarhem med totalt 27 bäddar, men just nu är vi helt själva med hennes mamma och hennes vän Roger som just håller på att sopar bron till den privata ingången, på höger långsida kan man se ingången till vandrarhemsdelen.

Vi planerade att stiga upp tidigt för att ut och köra skoter till Saxnäs som ligger ca 7 kilometer med skoter från Marsliden, men innan man vaknat ordentligt, sträckt på sig, ätit frukost så har det hunnit med att bli nästan mitt på dagen redan. Men vad gör det? vi är lediga och utan förväntingar eller några större mål uppsatta, annat än att tillbringa helgen tillsammans och vara ledig från vardagens måsten.

AnnaPia kör Polaris med Turbo mot Saxnäs i djupsnön helt ospårat.

Innan vi åkte iväg så ringde hennes mamma för att kolla så inte Skellefteåkraft hade släpt vatten i dammen, vattnet vid Saxnäs är reglerad då det ligger en kraftstation längre ner. Dom sa att det var inte släppt vatten så isen skulle vara intakt, och den skulle vara 30 cm tjock, men dom sa att vi skulle följa leden som skulle vara körd, för det var mycket vatten ovanpå isen som vi kunde köra fast i annars. Så vi lastade en tom bensindunk på skotern som jag surra fast ordentligt längst bak på skotern som vi tänkte fylla med bensin när vi kom fram till Saxnäs, men det var så mycket snö och ingen hade kört leden från Marsliden till Saxnäs tidigare samt att det snöade rätt mycket så sikten var inte den bästa.

Det finns massor med skoterleder här uppe, men det är för tidigt på säsongen så ingen har kört dom ännu! så han som har kiosken Kanons Kiosk sa att vi inte behövde betala några ledkort/bevis ännu, och nu förstår jag varför, det är ju vi som gör grovgörat :-)

Här är det Annapia som visar hur snön yr omkring när man kör, och kör man saktare än hon ( som är en riktig fartdåre ) så åker snön över både huven och rutan.

 Så ser jag ut efter ha kört några hundra meter, snön yr över huven och rakt i mit face :-)

Nu har vi kört från Marsliden/ Marsfjället och kommit fram till Kultsjön som är reglerat och känns lite farlig att köra över då det inte finns någon som kört före oss, dessutom snöar det så man ser inte så långt...

Här är Kultsjön vi ska över och normalt ser man Saxnäs på andra sidan, men nu ser man inte så långt och jag känner att jag inte vill att detta äventyr ska bli mitt sista här i livet, så jag säger att vi kanske kan köra över i morgon om vädret är bättre, så man ser var man kör. Om det är för att jag är äldre och kanske äntligen mognat till lite eller om det är mitt sunda förnuft som kom fram vet jag inte riktigt, men det kändes ändå bra att vara klok och ta det säkra före det osäkra här i varje fall.

O... I FEEL GOOOOD... hojtar och sjunger Annapia fram samt dansar loss lite på Kultsjön :-) om det är kult att göra så eller inte har jag ingen aning om?

Här ser ni spåret vi gjorde när vi kom till Kultsjön, det går djupt då ingen har kört här tidigare under denna vinter.

Tur att det finns ledmärken att följa även om dom är rejält nedsnöade, men utan dom vore man väl kvar där och dansade på Kultsjön ännu?

Nu vände vi tillbaka till Marsfjäll igen och återupptar vårt äventyr i morgon om vädret tillåter? Det blir nog lättare att ta sig fram med skoter när nyårsafton närmar sig för några vänner till Annapia och några vänner till mig kommer upp och gör oss sällskap, så ska bli skoj och känns lite tryggare ju fler skotrar man är som ger sig ut, för då kommer man sig alltid hem även om en maskin gett upp eller om en olycka sker.

Jag trivs verkligen här uppe, allt är perfekt men saknar mina två barn även om dom håller på vara stora, det är första julen någonsin som vi inte ses, och självklart att jag både tänker och pratar om dom även om dom är på betydligt varmare plats just nu, dom är på Srilanka och hälsar på min dotters biologiska föräldrar för andra gången.

I morgon kommer fortsättningen om vi lyckas ta oss över kultsjön eller inte...

2012-12-27 02:59   danordgren

Trevligt med lite ord och bild från ett av mina favoritområden, sommar som vinter...!